Hösten 2018 byggde jag den första kompostreaktorn med flis flisad från sly från en närbelägen skog. Slyet var färskt och flisades med en flismaskin utvecklad av fransmannen Jean Pain. Jean Pain var en pionjär inom kompostvärme och var den förste att experimentera med att pumpa vatten genom slangar som lagts i stora högar med träflis, vilka vattnades och tilläts kompostera. Härvidlag utvecklade högarna en betydande värme, som överfördes till vattnet och sedan transporterades dit värme behövdes.
Tanken med kompostreaktorn var att försöka ge värme till en normalstor villa under vinterhalvåret. Så här byggde jag den första kompostreaktorn, som dessvärre, på grund av för dålig vattning, aldrig kom att producera någon värme att tala om. Förhoppningen är dock att mitt andra försök ska fungera betydligt bättre.
Arbetet började med att förbereda platsen för kompostreaktorn. Ju närmare den plats dit värmen ska transportera desto mindre blir förlusterna. Vår reaktor skulle kopplas till husets ackumulatortank ,från vilken varmvattnet kunde distribution vidare ut i radiatorsystemet. Vi kunde placera reaktorn c:a 15 m från den plats där värmeledningen kunde dras in i huset, varför vi var tvungna att gräva ner en isolerad kulvert på frostfritt djup för att minska värmetappet från reaktorn till tanken. Vi passade också på att lägga ned en ventilationskanal för att kunna tillföra reaktorn extra syre om så skulle behövas.
Nedläggning av isolerad kulvert och ventilationsrör.
Ytan där reaktorn skulle placeras planades ut och ett litet fall skapades ner mot en dräneringpunkt där lakvatten från reaktorn kan fångas upp.
Ytan för reaktorn utplanad, kulvert och ventilation kommer upp i mitten.
Vid dräneringspunkten grävde vi ett hål i vilket vi satte ned en plasttunna som kunde samla upp lakvattnet. Därefter lade vi en tät EPDM-duk över hela ytan.
Dammduk på. Lakvattnet fångas upp i en nedgrävd plasttunna.
För att kunna tillföra reaktorn syre underifrån över större delen av bottenytan kopplade jag på en dränereringsslang med massa små hål till ventilationsröret som vi hade grävt ned tillsammans med kulverten.
Dräneringslsang för syresättning av reaktorn underifrån.
Det finns inte så mycket skrivet om kompostreaktorer, men ett av de utförligaste verken är Gaelan Browns The Compost-Powered Water Heater (2014). För en reaktor på 40 kbm, d.v.s. en cylinder diameter på 4,5 m och en höjd på 2,5 m, rekommenderar Brown att inkorporera 300 m 1 tums PEM-slang i reaktorn för att kunna utvinna maximal värme. Den effektivaste metoden enligt boken är också att organisera slangen i tre stående cylindrar, som seriekopplas, snarare än att vira slangen i en enda sammanhängande slinga. Att bygga cylindrar gör det, enligt Brown, enklare att sedan montera isär reaktorn när komposteringsprocessen är klar. Jag valde därför att bygga tre cylindrar med slang med hjälp av armeringsjärn och nät som stomme. Den första blev inte särskilt jämn och stadig, men när jag fått in tekniken blev de sista betydligt rakare och stabilare.
Slangtornen tar form. 3 st á 100 m slang.
Eftersom reaktorn kommer att vara kallast i botten och i ytterkanterna behöver tornen med slangar ställas centralt i reaktorn och en bit ovanför marken. Nästa steg var alltså att skaffa flis och fylla på ett första bottenlager. Jag fick ta sly hos en närbelägen lantbrukare och flisade c:a 40 kubikmeter av det, som kördes hem i omgångar. Flisen får inte vara för grov eftersom bakterierna då får svårt att angripa och bryta ner den. Jean Pains flismaskin är utvecklad för att göra jämna och tunna flis, som ej är tjockare än 4 mm och därmed går lätt att kompostera. Det bästa är också om träet som flisas är så färskt som möjligt och kommer från unga träd. Vattenhalten är då fortfarande relativt hög och veden ännu inte förvedad till mer svårnedbrytbara substanser.
Slyet flisas med hjälp av Super-Pain 450.
Uppbygganden av kompostreaktorn skedde i lager på lager. Först ett bottenlager som slangtornen kunde ställas på och därifrån vidare upp till en höjd på c:a 2,5 m. För att hålla sidorna raka använde jag mig av halmbalar, som också hjälper till att isolera komposten mot vinterkylan.
Första flislagret och slangtornen på plats.
Flisen stiger.
Slangtornen hopkopplade med kulvereten och flisen nästan färdigfylld.
Den sista flisen flisads på plats och reaktorn täcktes med granris för ökad isolering.
Efter att reaktorn var färdigfylld var det bara att vänta på att värmen skulle börja stiga innan cirkulationspumpen kunde slås på. Jag hade placerat fyra temperaturmätare på olika nivåer i reaktorn och dessa kan läsas av inifrån pannrummet där cirkulationspumpen till systemet också sitter. I princip kan samma teknik och reglerutrustning som används för solfångarsystem användas för kompostreaktorer.
Jag fick dock förgäves vänta på att komposteringsprocessen skulle komma igång och värme börja utvecklas. Felet jag hade gjort, insåg jag efteråt var att jag hade lagt på för tjocka lager av flis åt gången innan jag vattnade. Att flisen blir ordentligt fuktig är A och O för komposteringsprocessen eftersom bakterierna som alstrar värmen när de arbetar, försökar sig och bryter ner materialet, precis som allt annat levande behöver vatten för att kunna leva och vara aktiva. Även om jag hade mätt hur mycket vatten jag vattnade på och var säker på att jag inte hade tagit till i underkant gjorde de alltför tjocka flislagren att allt inte blevt jämnt bevattnat. Istället bildades gångar i flisen där vattnet rann igenom, så att stora delar av flisen aldrig blev tillräckligt fuktig. Det var lärdomar att ta med sig till nästa försök.